Huvudmenyn
 |
Kundvagnen är tom |
Läs artiklar om:
Böcker:
  "345 smarta sätt att hitta nya kunder" Läs mer! |
Två livsviktiga budgetar för alla företag och företagare
Visst känns det snitsigt att göra budgetar. Du skriver ner massor av siffror på rad som beskriver ditt företags intäkter och kostnader. Problemet är att allt egentligen bara är fantasier.
En budget är i bästa fall en kvalificerad gissning. Kostnaderna är lätta att skriva ner, dem kan du ha relativ kontroll över. Det svåra är att räkna ut intäkterna eftersom du kan skriva vilka siffror du vill där och de kommer antagligen inte stämma i alla fall. Problemet med intäkterna är att de kan spela spratt med ditt ego. Det är jättelätt att skriva en säljbudget efter dina önskningar men den kommer inte att betala räkningarna åt dig. Så, när du gör en budget – låtsas att du gör den åt en person som vill låna pengar av dig. Var hård – det är det enda sättet att lyckas med en budget. Så här gör du en resultatbudget Resultatbudgeten är ett verktyg för att du ska kunna ställa intäkter och kostnader mot varandra över en viss tid – oftast ett år. Du tar upp dina intäkter:
Du tar upp dina kostnader
Siffran du får fram när du tar kostnader minus intäkter kallas resultatet. Från detta dras i enskild firma och handelsbolag egenavgifter. Därefter dras skatt. Resten är vad ägaren/ägarna har att disponera. Svårare än så behöver det inte vara  Så här gör du en likviditetsbudget En likviditetsbudget ska visa dig hur mycket pengar som finns i ditt företag nu och vid olika punkter i framtiden så att du kan planera för svackor i företagets ekonomi långt innan de inträffar. Som egenföretagare har man ofta likviditetsbudgeten i huvudet. Man vet när momsen ska betalas och när skatterna ska in. Man vet hur mycket pengar man kan investera i olika saker eftersom ekonomin än så länge är väldigt lätt att överblicka. När verksamheten växer kan det bli nödvändigt att ändå göra en likviditetsbudget för att ha koll på hur pengarna rör sig i ditt företag så du inte står utan pengar när en faktura ska betalas. Konkret exempel: Du fakturerar en kund för ett utfört jobb den 21 mars och har 30 dagar som betalningsvillkor till kunden. Det betyder att du kommer få betalt för jobbet den 20 april och det påverkar din likviditetsbudget för april på ett positivt sätt. Materialet för jobbet du utförde fakturerade din leverantör den 3 mars med 30 dagar som betalningsvillkor. Det betyder att du måste betala din faktura den 3 april och då är den 18 dagar kvar till du får betalt från din slutkund. Det här påverkar din likviditet negativt under den större delen av april eftersom du ligger ute med pengar under 18 dagar till du fått betalt av din slutkund. Är du med? Det här ska du göra.
När du gjort det här har du en lagom stor kontroll över likviditeten i ditt företag och det kommer att hjälpa dig att sova bättre. När ditt företag blir större, blir också kraven på en mer utförlig likviditetsbudget större. Tips för dig som vill vidare Om du gillade den här artikeln kommer du verkligen att tycka om den här konkreta guiden om att hitta kunder. Låna den, köp den - men se till att läsa den om du gillar att göra saker enklare. |